Ingrid Hedström, Dagens Nyheter, 3 april 2005
Stalin och stalinismen glorifieras i Ryssland i dag. Det säger Lettlands president Vaira Vike-Freiberga i en DN-intervju. Hon varnar för att Ryssland kommer att försöka "söndra och härska" i EU om inte unionen enas om en gemensam Rysslandspolitik - Varför har det moderna Ryssland så svårt att ta avstånd från stalinismen och från de brott mot mänskligheten som begicks under den totalitära kommunismen? Det finner jag märkligt. De har ju trots allt lämnat den regimen.
Det säger den lettiska presidenten i en DN-intervju i samband med sitt statsbesök i Sverige, två hektiska dagar av möten med riksdag, regering, universitet och näringsliv.
Sedan 1 maj 2004 är Lettland medlem av Europeiska Unionen. Men den väldiga grannen Rysslands skugga faller fortfarande över den forna sovjetrepubliken. Den 9 maj åker Vaira Vike-Freiberga till Moskva för att fira Nazitysklands kapitulation för Sovjetunionens styrkor för 60 år sedan. Ett beslut som vållat debatt eftersom slutet på andra världskriget för Lettland och dess baltiska grannar följdes av sovjetisk ockupation, och Estlands och Litauens ledare därför inte åker till Moskva för att fira.
Det är "i en anda av försoning och dialog" hon åker till Moskva, säger Vaira Vike-Freiberga, för att minnas det förflutna och för att slå fast att andra världskrigets fasor aldrig får upprepas på vår kontinent. Men hon riktar hård kritik mot sina ryska värdar:
- Jag är besviken över tonen i retoriken kring detta 9 maj. Det är ett slags glorifiering av Stalin och stalinismen i retoriken kring firandet, säger hon.
EU förhandlar sedan tre år med Ryssland om ett samarbetsavtal som ska gälla utrikespolitik likaväl som ekonomi, forskning och rättsligt samarbete. Det har gnisslat i förhandlingarna för att Ryssland anser att EU tar sig för mycket ton i dess närområde. Men det finns också spänningar inom EU mellan stora länder som månar mer om goda relationer med Moskva än forna östblocksländer som vill se mer klarspråk.
Förhållandet till Ryssland är ett "testfall" för om EU kan forma en gemensam utrikespolitik där inte bara de stora länderna bestämmer, anser den lettiska presidenten:
- Det är ett lackmustest för EU:s förmåga att forma en gemensam hållning. I förhållande till Ryssland är det särskilt viktigt, annars får vi en "söndra och härska"-situation där Ryssland skulle försöka dra största möjliga fördel.
- Om EU vill se sig som en aktör på världsscenen måste det lära sig att utveckla en utrikespolitik genom dialog mellan unionens medlemmar. Jag tror att Sverige och Lettland är allierade där. Lettland är ett litet land och Sverige ett medelstort land, och vi anser att vår uppfattning är precis lika viktig som exempelvis Frankrikes och Tysklands om vi ska ha en gemensam utrikespolitik, säger Vaira Vike Freiberga.
Under statsbesöket diskuterade hon de förhandlingarna om EU:s långtidsbudget med statsminister Göran Persson. Hon har tidigare kritiserat Sveriges och andra nettobetalande EU-länders krav på sänkt utgiftstak för EU. Men hon antyder nu att hon kan acceptera sänkta utgifter bara Lettland och andra nya medlemsländer får lejonparten av stödet från EU.
- Det återstår att diskutera. Det avgörande är, hur mycket kommer vi att få, säger Vaira Vike-Freiberga med ett skratt.