By Eva-Maria Liimets, Minister of Foreign Affairs of Estonia
Edgars Rinkēvičs, Minister of Foreign Affairs of Latvia
Gabrielius Landsbergis, Minister of Foreign Affairs of Lithuania
Det här året den 28 augusti är det 30 år sedan återupptagningen av Sveriges diplomatiska relationer med Estland, Lettland samt Litauen. Genom att fira detta tillfälle och återkalla återställningen av Baltikums självständighet tre årtionden sedan, skulle vi vilja uppmärksamma att Sverige spelade en stor roll och hade ett initiativ att ge stöd till de baltiska staternas ändamål om friheten och självständighet.
Demokratin var inte något främmande för Sovjetunionens ockuperade Baltikum. Länderna var självständiga under mellankrigstiden. Minnet om den demokratiska självstyre behöll frihetsandan vid liv i årtionden innanför och utanför deras länder. Framgången och stabilitet av den fria världen bara över havet, så nära som inom räckhåll, var en kontinuerlig motivering för att återvända till familjen av Europeiska demokratin.
I början av 1990-talet spelades ett starkt moraliskt stöd från svenska folket till de baltiska staternas riktning mot självständighet ut som s.k. Måndagsrörelsen på Norrmalmstorg i Stockholm. Andra städer från hela landet gick med i rörelsen senare under en slogan: „Vi stödjer Baltikum”. I 76 varandra följande veckor från mars 1990 till september 1991 fortsatt svenska politiker, offentliga personer och landsflyktingar från Baltikum samlas på ungefär 50 städer i hela landet för att utrycka stöd och utveckla grundläggning för Sveriges politiskt och praktiskt bistånd för balternas strävan efter självständighet.
Alltsedan stod upp de baltiska staterna öppet för självständighet har de känt ett starkt stöd från Sverige och dess folk under deras väg tillbaka till det internationella samhället och till Europa som hela och fria länder. Sverige var det första landet att etablera dess diplomatiska närvaro i Riga, Tallinn och Vilnius. Tillsammans med andra partner och vänner var Sveriges politiska stöd och bistånd till Baltikum i fråga om genomförandet av demokratiska reformer och utvecklandet av förmågor bidragande till vår europeiska integration. Stödets utsträckning och djuphet från det svenska folket var tydligast demonstrerad genom engagemanget från tio- och hundratals kommuner, icke-statliga organisationer så väl som offentliga personer som bidrog till offentliga hälsomyndigheter, universitet, skolor, fosterhem, religiösa samhällen, kulturella organisationer och centrum.
Efter anslöt de baltiska staterna sig till EU som fullständiga medlemsstater den 1 maj, utvecklades läggning av tvåsidigt samarbete i allt snabbare takt. Idag är Sverige och de tre baltiska länder nära samarbetare som delar på gemensamma värderingar och intressen. Sverige är en viktig och pålitlig partner för Baltiska staterna, särskilt när det gäller ekonomiska affärer, energitrygghet, försvar, mänskliga rättigheter och andra området. Ekonomiska relationer mellan Sverige, Litauen, Estland och Lettland frodas: i åratal år har vi bidragit till växten och konkurrenskraften till vartenda lands ekonomi. Tiden har visat sig att vi har en nyckel till vårt eget succé genom bättre verksamhetens synergi som underlättas av avståndet mellan våra länder, ömsesidigt fördelaktiga affärsverksamheter, vetenskaps och forsknings samarbete som frodar innovationer.
Sverige och Baltiska staterna är en del av den Nordiska-Baltiska regionens hjärta, som präglas av stabilitet, dialog och samarbete. Vi är engagerade i regler-baserade internationella system och multilateralism, och trivs i nära samarbete i internationella sammanhanget - UN, OSCE, CoE, CBSS och annat. Som medlemma of Europeiska Unionen, arbetar vi nära tillsammans på Unionens utformning på framtiden. Vi upprätthåller en utmärkt säkerhetskooperation på syn av gemensamma hot och utmaningar som Nordiska-Baltiska familjen möter. Bara genom att slå sig samman kan vi främja våra värderingar för att göra ett större intryck.
Vänskapen mellan de baltiska staterna och Sverige har utformats av historia som varar i hundratal på kuster av Östersjön som har höll ihop människor genom arbete, handel och delade värderingar och kultur.
Dagens årsdag är ett tillfälle för att titta på framtiden. Våra nationer kan arbeta tillsammans för att göra Europa grönare och mer digitaliserad. Förenat kan vi öka våra individuella och regionala utseenden genom innovationer. I världen som genomgår en konstant och hastig teknologiskt framsteg, måste våra regioner samarbeta för att kunna hålla ikapp med förändrings takt och för att leda utvecklingen. Vi har redan en stark grundläggning att bygga på. Sverige och Baltikum har många talanger, rena naturen och robust ekonomi. För att se framåt till de 30 kommande år, vi hopas att utforma en bemyndigad framtid för kommande generationer.
En stabil, säker, framgångsrik och tävlingsinriktad Nordisk-Baltisk region är vårt gemensamma intresse. Ett annat viktigt intresse är att hjälpa dem som försöker skapa fria och demokratiska samhällen i våra grannländer. Vi uppskattar vår vänskap med Sverige och ser framåt förstärkning våra relationer genom expansion, diversifiering och konsolidering av Baltisk-Svensk kooperation när det gäller gemensamma mål.